Elátkozott Ház

Regnet slår dina vindruteglas obevekligt. Dra ut dina ögon, klämma ratten med båda händerna, du spionerar vägen framför dig, men du kan inte se något annat än det fuktiga mörkret.
Även om torkaren fladdrar här och där kämpar heroiskt med vattnet som strömmar på den, förblir den fortfarande i botten eftersom regnet strömmar mer och mer hårt.
Du saktade ner lite; dina strålkastare söker desperat vägen.
BAKKER! Du sprider förbannelser på höstgubben för att vägleda dig på denna resa. Han tänkte antagligen på den andra gaffeln från vänster eller ännu bättre från höger.
Du har bra skämt! Är det sant att du såg det onda glittra i dina ögon eller inte? Det olycksbådande utseendet ... Men det är nonsens! Du vände helt enkelt på fel plats och fastnade i det regnande regnet!
Regnet kommer snart att sluta - du kan inte regna så länge med den kraften - och sedan ... SE upp !!!
Du drar styret åt vänster i vindhastighet för att undvika figuren som syns nästan ingenstans i strålkastarens strålkastare. Din bil kraschar enormt när den glider över den steniga trottoaren och så småningom hamnar i diken. När du kommer till dig själv känner du din kropp - lyckligtvis blev du inte allvarligt skadad, du fick bara mindre blåmärken.
Du kommer långsamt ihåg vad som hände. Den siffran! Du måste ha träffat mig, tror du, det är uteslutet att du lyckades komma runt. Du går omedelbart ut ur bilen medan du ber om att hitta dig levande.
När du går bakåt kommer dina kläder att suga helt i regnet på vägen. Det är så mörkt att du knappt kan se. Men du ser inte den siffran någonstans!
Du stannar och funderar på vad du ska äta. Är du säker på att du såg någon, inte bara ljuset som gjorde ett dåligt skämt med dig? Ja. Du minns väl hans två händer som hölls upp av skräck och hans ansikte förvrängdes av smärta när du kraschade in i din bil.
Ansiktet! Det var något bekant i hans ansikte. Ja, du insåg att han var den gråhåriga gubben som ... Ditt hjärta börjar hamra: nej, det är omöjligt!
Darrande av rädsla springer du tillbaka till bilen, sätter in tändningsnyckeln med stor svårighet och vrider den kraftigt.
Motorn hostar två och stannar sedan. Du startar om, men den här gången hostar inte motorn längre. Du tar tag i ratten med båda händerna och börjar dra i den för att försöka blåsa liv i din bil.
Batteriet är dock urladdat. Tydligen kommer du inte ut ur detta dike med din bil ikväll. Du befinner dig i en hopplös situation, men du är främst upphetsad över din bil.
Var får du hjälp nu? Du har sett en bilverkstad i Mingleford, men det är minst trettio mil bort.
Ungefär som svar på din fråga blinkar en lampa i fjärran. Någon tände på ett ljus i hans sovrum. Vilken tur! Eller det sista huset var tjugo mil bort, och din bil exploderade av misstag precis utanför någons hus.
Du öppnar upp jackan väl och öppnar dörren. Gå ut ur bilen, nu kan du titta närmare på huset.
Inte långt från dig, till vänster, kör du upp till huset, vilket kan vara en bra fem minuters promenad. När du kommer dit dränker du din hud, men hur skulle du annars kunna ringa mekanikern?
Du kommer att ha en viktig rättegång imorgon, du kan inte komma sent. Nej, du måste definitivt vara där. När du väl har ringt mekanikern kan du förmodligen torka inuti.
Du smäller dörren till din bil, rullar upp krage på jackan och åker mot huset. Den blinkande blixtens ljus belyser huset, men du är bara upptagen med regnet, så du fäster ingen betydelse för det himmelska tecknet.
Huset är gammalt - mycket gammalt - och mycket förfallet. Ljuset i fönstret börjar flimra. Det är som om en fotogenlampa brinner inuti, inte elektricitet.
Du kommer inte märka att det alls inte finns någon telefonkabel som leder till huset, men om du såg det skulle du definitivt vända tillbaka.
När du går uppför trappan till ytterdörren vet du fortfarande inte vilket öde som väntar dig.

Du kommer inte att glömma din natt ikväll ...